20101106 - Walking tour i Kyoto

Testade en bra och billig hotellfrukost men till Lisas fasa, dåligt te. Lisa testade även mandelgelébitar till frukost. Tog tunnelbana och sen buss till utgångspunkten för Lonely Planets Kyoto-walk. Det var fullt med japaner som antagligen också gillade att gå just den promenaden. Efter en lång uppförsbacke kantad av låg bebyggelse med massa souverniraffärer kom vi fram till Kiyomizu-dera som var ett stort tempelkomplex med ett gäng byggnader, trappor och gångvägar. När vi som bäst stod och återhämtade oss från trapporna upp till ingången kom det fram några japnskor och undrade om de fick guida oss. Det verkade ju lite kul, det fanns dessutom väldigt lite info på engelska så vi tackade ja. De studerade på universitetet i Kyoto och vi tror att det här med guidningen hade något med skolan att göra. Det var lite svårt att få det ur dem. När vi kom fram till olika byggnader tog nån av dem fram en liten bok och läste i stort sett innantill om prylen vi just tittade på. Däremellan frågade de lite frågor om Sverige och vad vi jobbade med och om min kamera. En fråga från en av tjejerna: "I've heard that Nikon is a japanese company. Is that true?" Sen undrade de vad vi hade för religion i Sverige och jag svamlade lite om kristendom, gud och jesus. Honom hade de aldrig hört talas om. Iallafall inte tjejen som jag pratade med men hennes kompis hörde och förklarade: "Yes, djeeeesus. I've heard of him. He's really famous!" Sen förklarade jag att många inte var så religiösa i Sverige och att man väldigt sällan går till kyrkan. Det samma verkade gälla i japan enligt dem. Templet låg väldigt fint på en trädklädd bergssluttning med grym utsikt. Överallt rann det vatten som man skulle dricka eller tvötta sig med och på många ställen kunde man köpa sig en spådom i form av en papperslapp. Om man inte gillade den kunde man knyta fast den på olika ställen i templet så blev den kvar där. Efter nån timma var vi klara och tackade för oss. Jag frågade så klart om de kunde vara med på en bild men det gick inte riktigt hem så jag fick ingen bra gruppbild tyvärr. Vi tackade för turen och gick vidare på vår promenad.

Den här dagen var den klart turistigaste hittills, det var japanska och utländska turister överallt! Lite tröttsamt men det var ganska coola miljöer. Massa geishor och kalsongklädda killar som sprang runt med vagnar de drog efter sig och som hade plats för två pers. Vi tyckte det verkade väl elakt att låta en stackars japan springa runt på två synnerligen välbyggda västerländningar så vi stod över. Efter att ha irrat runt och letat mat en stund hamnade vi på ett väldigt stämningsfullt ställe som hade en jättefin japansk trädgård med stora fiskar i en avlång damm längs ena sidan av huset. Det var en väldigt liten restaurang med skjutväggar av rispapper och bambumattor på golvet. Dessutom hamnade vi i avdelningen där man sitter på golvet och äter. Det var bara att fälla ihop sina stela västerländska ben så gott det gick och härda ut. Menyn hade inte mycket info att gå på och servitrisen kunde inte direkt fylla på. Det visade sig dock att de inte serverade mat utan bara efterrätter. Vi var väldigt hungriga så det blev lite japanska efterätter. Lisa fick pannkakor och bönsylt (ungefär som en sylt gjort på bönor, smakade ungefär som väldigt söta vita bönor), själv fick jag in en fruktsallad, banan och glass kände jag igen, sen var det olika typer av kubformad, vattnig, färgad gelé, en seg vit boll, något som såg ut som mandarinklyftor och nåt cocktailbär. Det var sött.

  Efter denna eminenta lunch kollade vi in Koda-ji, ett annat tempel med en Zen-trädgård och bambuskog. Trädgårdarna runt byggnaderna var minst sagt välskötta och rätt tuffa med mycket mossa. Stannade ett bra tag i bambuskogen för att försök få några schyssta foton.

 Efter det här var klockan rätt mycket och vi var ganska mätta på tempel men desto hungrigare på riktig mat. Vi promenerade hemåt genom Gion med vad som i Lonely Planet beskrevs som "perhaps the most beautiful street in all of asia", nu har jag inte varit speciellt mycket i asien men jag kan tänka mig att det borde finnas finare gator än denna men visst var den rätt schysst. Gamla japanska byggnader? Check! Geishor? Chek! Liten vacker bäck med broar över? Check! Fula tyska turister med magväskor? Check! Hittade tillslut till ett Kaiten-sushi-ställe vi kollat in kvällen innan. Vi blev hänvisade till övervåningen där vi kunde sitta vid ett eget bord och plocka tallrikar från rullbandet. Sjukt god sushi! Många sorter att välja på, dessutom stog kocken omringad av rullbandet så han kom ingenstans och man kunde beställa det som inte råkade finnas på rullbandet för tillfället. 13 tallrikar senare var vi mer än nöjda. Det hela slutade på ca 250 kr för oss båda (24 stora bitar sushi) inkl två stora öl. Vet inte varför den här var så billig jämfört med t ex den i Tokyo men gott var det och man kunde hoppa sjöborren!