När jag researchade japan hittade jag en del tuffa bilder tagna på japanska kyrkogårdar och den tuffaste av de alla är Oku-no-in på berget Koya-San i norra Wakayama-ken. 816 grundade Kobo Daishi the Shingon School of Esoteric Buddhism på det här ensligt belägna skogsbeklädda berget. Tydligen så mediterar han fortfarande i sin grav på Oku-no-in-kyrkogården i Koya-san.
Problemet är just att stället ligger lite ensligt, vad som hjälper är att det är gott om Buddhister i japan och många gillar stället. Dessutom är det med på UNESCOs världsarvslista så det är hyfsat lätt att ta sig dit.
Vi började med frukost på hotellet och sen följde:
Karasuma Subway line till Kyoto station
JR-tåg från Kyoto till Osaka station
JR Loop Line från Osaka till Shin-Imamiya
Nankai-tåg Shin-Imamiya till Hashimoto
Nytt tåg från Hashimoto station till Gokurakubashi Station
"Cable car" från Gokurakubashi till Koya-san station
Buss från Koya-san station in till byn och sen samma buss vidare till kyrkogården.
Det gick ändå hyfsat smärtfritt och kl 13 var vi framme på kyrkogården som absolut levde upp till förväntningarna! Innan vi gick in på kyrkogården åt vi våra bento-lådor som vi snappade upp på Shin-Imamiya medan vi väntade på ett av tågen. Den japanska färdigmaten är oerhört mycket bättre än det som finns i svenska affärer.
Jag är rätt lättköpt när det gäller nedgångna och/eller förfallna miljöer, när det dessutom är coola gravstenar med japanska tecken är lyckan total ;-) Både jag och Lisa fotade oss långsamt framåt. Det är en liten udda kyrkogård då man t ex har en "grav" eller monument från Panasonic och Nissan! Det var väldigt stämningsfullt sista biten när man gått över den sista lilla bron och närmade sig tempelbyggnaden precis vid graven. Rökelsen gjorde att det var lite svagt dimmigt mellan träden. Nu hade vispenderat 3 timmar på kyrkogården och var ganska möra. Tog en buss in till samhället igen och letade efter ytterligare en bento-låda att ta med på resan hemåt. Hittade inget utan nöjde oss tills vidare med lite kakor. Affärerna stängde och det började dessutom mörkna. Vi påbörjade resan hemåt. Fick stå på första tåget efter cable-caren, inte kul! En timma på slingriga alpspår. När vi skulle byta i Hashimoto skyndade vi oss av tåget och snodde snabbt åt oss sittplatser. Precis innan tåget skulle gå och alla sittplatser var upptagna kommer det en blind kille! Vad är oddsen liksom? som tur är staplar han snabbt förbi oss och in i nästa vagn där det verkar finnas sittplatser. Tillslut hemma på hotellet igen strax efter 21. Lyckades också se lite mer av Kyoto station som var ett rejält skrytbygge! Nu sova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar